Är tillbaka på ruta ett.
Vet inte om jag bara är och skrapar på ytan eller om det är på väg att bli illa.. kan inte sätta ord på det. eller en känsla.
önskar bara att jag kunde få slippa allt ansvar för en dag. slippa vara ensam. ha någon som kramar om mig och säger att allt kommer att lösa sig. det måste det göra.
tillbaka på ruta ett. fy fan.
tillbaka där allt startade. bajs.
/återgående mamman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar